Storm & måns

Så varnades det för storm igen. Men den här gången höll huset ihop, tyckte faktiskt att stormvarningen var lite överdriven - i alla fall här i Skåne.

Desto värre är det att det snart (imorgon) är fullmåne. Vadå, tänker ni , vad är det för farligt med fullmåne?

Jo, det ska jag tala om för er! Vår lilla fluffiga valp förvandlas till en rastlös varg som bara vill springa ut och in, ut och in, ut och in...... Man dutt, dutt, duttar på mattes ben, pockar uppfordande att nu MÅSTE man verkligen ut och kissa. Matte öppnar dörren, hunden rusar ut, sätter nosen mot vinden, ruskar på öronen och försöker spänna upp kroppen så att han ser större och kaxigare ut än han är. Sedan fladdrar ett löv förbi, eller en fågel, eller....bara en unghunds knäppa fantasi och *swoooooosch* så springer man till matte i 190 km/timmen (för matte har inte ens hunnit stänga dörren efter den så kallat "nödiga" hunden), och så in igen. Om matte mot förmodan skulle ha hunnit stänga ytterdörren så skäller knäpphunden alldeles hjärtskärande förtvivlat och bara MÅSTE in igen - och det på momangen!

*springer förresten och släpper in den skällande hunden som jag släppte ut för exakt 3 sekunder sedan*

Så där håller det på.... Även på nätterna! Och då ska "vargen" ändå bara ut och sätta sig på trädäcket och titta på fullmånen...!! Ingen kissnödighet där inte! *gäspar trött* Tur att det bara är en gång i månaden.

Vi kvinnor har mens. Män har mans. Vår hund har måns(*). *suck*

(*) måns är ett alldeles ny(egen)påhittat uttryck för all typ av mångalenhet.